| M | T | W | T | F | S | S |
|---|---|---|---|---|---|---|
| « Jul | ||||||
| 1 | 2 | 3 | ||||
| 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
| 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 |
| 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 |
| 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 |
jag sover sorg
för allting börjar om igen
och kilvisa bitar
expanderar i mig
som ett universum
där alla bitar hamnar långt ifrån
uttänjd, otillräcklig
jag sover sorg
för sova är allt jag kan göra
även om drömmarna och minnena
vill återväcka skräcken,
ge mitt liv en mara
och jag vaknar
tömd, fångad
jag sover sorg
för denna oro äter mig
om jag är vaken,
får mina leder och ben
att vittra sönder
stickande smulor som domnat
försvinner ut, löses upp
Sjön är spegelblank och grå. Himlen är vit.
Bryggan jag sitter på är stilla.
Det finns ingen vind som susar
och vattnet varken viskar eller skvalpar.
Egentligen borde jag vara avslappnad.
Men i mina öron är ljudet av stråkar som i en skräckfilm.
I mitt bröst bultar hjärtat metalliskt,
än åt höger än åt vänster.
Det dånar i mitt huvud och jag som dör, igen och igen och igen.
Och faller framåt. En återupprepad film i mitt huvud.
Jag är fast bakom skogen som river mig
med barr som skarpslipade skalpeller.
Som lämnar ett trasigt spår i en vacker kväll.
En kväll i en annan vår.
Med ljud bara jag kan höra.
~
När solen går ned i norr
börjar stjärnorna
en hemlig resa
~
~
jag reste genom tre väder,
genom solsken, genom regn och genom hagel
återvändandets väg
~
~
~
and sometimes
in my deep and dark mythology
I want the power to scream
to see through the mirrorworld
break the veil that surrounds me
’cause there’s someone alive there
a shadow with long hair
and arms like winding branches
a shape that cannot talk
who’s mute but not unmoving
hidden behind metaphors,
large and ungainly obstacles,
dark shapes in static
… estradpoesi!
Lyssna här för att höra ett exempel på när jag och L läser estradpoesi. Här framför vi dikten Och hennes blod var som mjölk ur Ingur.
Vecka 31 ska jag hålla i en sommarkurs i Estradpoesi på Molkoms folkhögskola. På den kursen kommer det att tränas i att uppträda både ensam och tillsammans med andra; vi arbetar med både våra egna och varandras dikter. Vi skriver, vi läser, vi arbetar med röst och med rytm, vi testar oss fram och har roligt!
Målet med kursen är att du ska kunna uppträda med dina dikter inför publik. Att du har fått olika verktyg till att fånga publiken, höras ordentligt och variera din uppläsning.
Här får du läsa fler inlägg på E.
.
vakna
upp
går
död
inget
med
något
mannen
till
dig
rör
som
bort
.
en
backar
efter
rusar
tystnad
i
kropp
stoppar
foten
ena
visar
upptäcker
ett
steg
släpper
händer
.
de
gör
nu
från
båda
honom
försöker
hejdar
halvsittande
gnuggar
stönar
vet
sin plats
igen
ansiktet
bara
personer
tre
ligger
möbler
golvet
okänd
senare
död
.
hör
någon
i mörkret
ljuset
rummet
kalt
lysknappen
står
tänds
känner
puls
hon
såg
ser
skakar
.
… BLANKVERS! Blankvers är ett jambiskt versmått, orimmat och femtaktigt (tänk Shakespeare).
Jag har skrivit en dikt med detta versmått (var ju tvungen att prova):
when ripping pieces; yellow, red and green
the leaf transforms to shreds of life it seems
and memories so often shared in pain
eludes themselves into the autumn wind
so, rustling strides awaken time in gleams;
with a cut a sword went through the air -
a deed one seldom can arrange to hide
- withdrew from earth the faith in peace, and left
a girl, on knees, who’s raising fire, burning leaves
(Som brukligt är smög jag även in några saker som bryter mot rytmen, jag tror det blev lagom mycket.)
Detta är en post som ingår i Stickerallas ABC-lek.
